Portugisisk Örlogsman Fakta
Över 5 000 personer har blivit stungna i australiska Queensland de senaste dagarna efter en invasion av giftiga blåsmaneter, skriver flera medier. Minst fyra stränder längs den östra kustlinjen har stängts. Blåsmaneten, som även går under namnet portugisisk örlogsman, förekommer i området men vanligtvis inte i sådana här mängder. Kraftiga pålandsvindar från nordost tros ha drivit maneterna mot land, skriver TT. Portugisisk örlogsman är en av världens giftigaste arter, och dess nervgift kan vara dödlligt. Ett sting leder ofta till intensiv smärta, och i vissa fall kräkningar.
Portugisisk örlogsman fata morgana
De här hydrozoerna kallas för rörmaneter. Sida 5 av 13
Kraften i giftet anses variera från moderat till allvarligt, men det är aldrig potent nog för att döda en människa (utom genom en allergisk reaktion). I svenska vatten är det bara röda brännmaneter ( Cyanea capillata) som bränns kännbart. Tagghudingar Sjöborrarna (Echinoidea) är försedda med pedicellarier som sitter mellan taggarna. Pedicellarierna består av skaft och ett huvud med skänklar som bildar en griptång, och de är 1-4 mm långa. Pedicellarierna fungerar som effektiva försvarsorgan, och är hos vissa arter försedda med giftkörtlar. När sjöborren blir attackerad leds giftet ut i spetsen på griptången, och giftet injiceras i angriparen. En sjöborreart som finns från Afrikas västkust till Japan, Toxopneustes pileolus, är fruktad för sitt gift. Bläckfiskar Det finns några bläckfiskarter som är giftiga, även så pass giftiga att vi kan påverkas. Den bakre salivkörteln hos den 8-armade bläckfisken Octopus vulgaris, som finns i Medelhavet, utsöndrar en starkt sur lösning som är toxisk för krabbor, vilket medför att krabbans inre organ smälts ner.
- ICA Jätten - Trollhättan | butik / affär
- Mjuka upp torrt leader 2017
- Sions Sånger (1951) – Wikipedia
- Portugisisk Örlogsman | konstiga djur
- Nackdelarna med Hawthorn Säkring / Surfjobbie.com
Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare. Giftmaneter invaderar – tusentals stungna Uppdaterad 7 januari 2019 Publicerad 7 januari 2019 Över 3 000 personer har blivit stungna av giftiga blåsmaneter inom bara några dagar i nordöstra Australien. Minst fyra större stränder har stängts på grund av manetinvasionen i delstaten Queensland, och räddningsorganisationer vid kusten varnar för att fler maneter är på väg. Blåsmaneten, som även går under namnet portugisisk örlogsman, förekommer i området men myndigheterna är förvånade över den enorma mängden under de senaste dagarna. Kraftiga pålandsvindar från nordost har drivit maneterna mot land och lett till oönskad närkontakt med badande människor. Portugisisk örlogsman, en av världens giftigaste arter, är egentligen ingen manet utan består av fyra olika samverkande organismer. Den bär på att starkt nervgift som kan vara dödligt.
Turister på det populära resmålet Gran Canaria varnas nu för ett djur som sköljs upp på stränderna. Den portugisiska örlogsmannen kan orsaka stor smärta och i värsta fall resultera i drunkning. Resebolaget Apollo varnar sina gäster på Kanarieöarna för portugisiska örlogsmän. En manet som även kallas för blåsmanet. Helén Fransson och hennes sambo som semestrat på de omtyckta öarna blev smärtsamt varse om nässeldjurets gift. Till Aftonbladet berättar hon hur hennes sambo plockade upp en manet och höll den i handen. – Vi tyckte att de var vackra, min sambo tog upp och höll en i handen. Sen kom polisen och varnade alla för att röra och vara nära dem. Det var först när jag kom hem och googlade som jag insåg hur giftiga de är, säger Helén Fransson till Aftonbladet. Ann-Sofie Olsson, presschef för Apollo, säger till Aftonbladet att de inte avråder från att bada men att man inte bör gå ned i vattnet när det är väldigt många blåsmaneter samtidigt. Fakta: Portugisisk örlogsman, eller blåsmanet som den också kallas, kan bli upp till 30 cm lång.
De geléliknande frisimmande medusorna har tentakler och nässelceller (nematocyster). Nässelcellerna kan vid beröring avfyra en hullingförsedd tråd som är förbunden med en giftblåsa. Djuren använder nässelcellerna när de fångar sin föda. Den viktigaste födan för många nässeldjur är små organismer som svävar i vattnet. Nässelcellerna används även till försvar. De flesta nässeldjurs nässelceller är dock för klena för att människor skall känna dem, men några kan vara mycket giftiga. I klassen hydrozoer finns arten portugisisk örlogsman eller blåsmanet ( Physalia physalis), som simmar i de varmare delarna av Atlanten. Den karaktäristiska, flytande gasblåsan har bränntrådar som oftast är cirka 10 meter långa, men som kan bli upp till 50 meter långa. Giftet i nässelcellerna kan ge mycket smärtsamma skador, och i värsta fall kan drabbade människor avlida. I klassen kubmaneter finns det i Australiska och asiatiska vatten några arter som kan vara dödligt giftiga. Havsgetingar ( Chironex fleckeri) anses vara de farligaste, och uppges ha orsakat kanske 100-talet dödsfall under 1900- och 2000-talen.
Havsgetingar har en 20 centimeters, blåaktigt genomskinlig, klockformad kropp med fyra sidor (därför kallas den även boxmanet). Från varje hörn hänger upp till 15 tentakler som kan bli upp till 3 meter långa. Varje tentakel kan ha upp till 5 000 nematocyster. Havsgetingar finns oftast i grunda vatten från norra Australien till Vietnam och Filippinerna. Längs stränderna i exempelvis Australien sätter man ibland upp varningsskyltar för dessa kubmaneter. En annan kubmanet, irkudanjimanet ( Carukia barnesi), har en flytklocka som blir endast cirka 2, 5 centimeter i diameter. Irkudanjimaneter har nässelceller över hela kroppen, medan havsgetingar endast har det på tentaklerna. Irkudanjimaneter har endast en tentakel som hänger ner från varje hörna av klockan. Tentakeln, som kan dras ut eller in, kan vara från 5 till 50 centimeter lång. Irkudanjimaneter finns bara runt Australien. När det gäller äkta maneter så finns det troligen ingen art som är dödligt giftig. En besvärlig art är havsnässla ( Chrysaora quinquecirrha) som finns i tempererade och tropiska hav.